Prostatacancer
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning och utredning av urinvägsbesvär. Remiss till ESCU vid välgrundad misstanke om prostatacancer.
Uppföljning av färdigbehandlade stabila patienter, särskilt hos patienter som har annan regelbunden kontakt med vårdcentralen. Vid återremittering till primärvården ska det följa en tydlig uppföljningsplan från urologen.
OBS! PSA-kvot ska ej beställas av primärvården.
Specialistvård
Remiss till ESCU vid välgrundad misstanke.
Remissrutiner
Remiss för utredning vid välgrundad misstanke
Innan remiss för standardiserat vårdförlopp (SVF) skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.
Remiss vid välgrundad misstanke om prostatacancer ska innehålla:
- symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke
- allmäntillstånd och samsjuklighet, särskilt om patienten på grund av ålder eller samsjuklighet kan behöva en individualiserad utredning
- tidigare sjukdomar och behandlingar, särskilt om patienten nyligen haft en urinvägsinfektion eller tidigare har utretts för prostatacancer
- relevanta läkemedel, särskilt 5‑alfareduktashämmare, trombocythämmare och antikoagulantia
- palpationsfynd vid rektalpalpation
- PSA-värde
- telefonnummer till patient och inremitterande för snabb kontakt.
Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar, för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar prostatacancer och riktar sig till primärvården.
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska SVF startas.
Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp
Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.
Patienter som behandlats för prostatacancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.
Andra relaterade kunskapsstöd
Följande kliniska kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta:
Om hälsotillståndet
Förekomst
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Sjukdomen är sällsynt före 50 år men ökar kraftigt med stigande ålder. Mer än var femte man med prostata som når 80 års ålder får diagnosen.
Högriskprostatacancer medför en betydande dödlighet inom 5–10 år. Många patienter med låg- eller mellanriskprostatacancer behöver inte behandling utan följs i stället upp regelbundet.
Riskfaktorer
Män med ärftlighet för prostatacancer löper högre risk att själva få en allvarlig prostatacancer än män utan sådan ärftlighet, även vid samma PSA-värde.
Ärftlig riskgrupp
Ärftlig riskgrupp föreligger vid minst ett av följande:
- två eller fler fall av prostatacancer i den nära släkten – far eller bror med diagnos före 75 års ålder samt ytterligare minst en förstagradssläkting till dessa
- mutation i BRCA2-genen
- G84E-mutation i HOXB13-genen.
Individbaserad prostatacancertestning
Dela ut patientinformation om PSA-prov som finns på 1177 till de som efterfrågar en prostatakontroll eller ett PSA-prov. Uppmana patienten att läsa patientinformationen före kontroll.
PSA-prov för tidig upptäckt av prostatacancer,1177
Första prostatakontrollen kan omfatta både PSA-prov och prostatapalpation. I regioner med organiserad prostatacancertestning (OPT) gäller särskilda rutiner.
Tänk på att:
- 5-alfareduktashämmare halverar PSA-värdet inom ett år vid godartad prostataförstoring
- urinvägsinfektion och urinretention kan ge förhöjt PSA-värde.
Indikation för PSA-prov hos symtomfri man
Inför PSA-prov hos symtomfri man, beakta följande:
- Man över 50 år med mer än 15 års förväntad kvarvarande livstid bör erbjudas PSA-prov om önskemål om PSA-testning finns efter att ha tagit del av patientinformationen om PSA-prov på 1177.
- Man under 50 år bör avrådas från PSA-prov eftersom prostatacancer är mycket sällsynt före 50 års ålder (utom vid ärftlig riskgrupp).
- Man med kortare förväntad kvarvarande livstid än 15 år bör erbjudas prostatapalpation men avrådas från PSA-prov. Risken är stor för att PSA-testning leder för diagnos och behandling av betydelselös prostatacancer.
- Man över 40 år som tillhör ärftlig riskgrupp bör erbjudas PSA-prov.
Provtagningsintervall för symtomfri man som önskar PSA-prov
För män som önskar fortsatt individbaserad prostatacancertestning rekommenderas följande provtagningsintervall:
- PSA < 1 µg/L hos man under omkring 65 år – ta nytt PSA-prov om 6 år.
- PSA < 1 µg/L hos man över omkring 65 år – inget nytt PSA-prov rekommenderas.
- PSA 1–2,9 µg/L hos man under omkring 75 års ålder – ta nytt PSA-prov om 2 år.
- PSA 1–2,9 µg/L hos man över omkring 75 års ålder – inget nytt PSA-prov rekommenderas.
- Vid ökning > 1 µg/ L sedan föregående prov – ta nytt PSA-prov om 1 år.
Ta PSA-prov med 2 års intervall hos män med lågt testosteron.
Provtagningsintervall för man som tillhör ärftlig riskgrupp
För personer som tillhör en ärftlig riskgrupp rekommenderas följande uppföljning med PSA-prov:
- PSA < 1 µg/L – ta nytt PSA-prov om 2 år.
- PSA 1–1,9 µg/L – ta nytt PSA-prov om 1 år.
- PSA ≥ 2 µg/L – handläggning via urolog rekommenderas.
Om PSA ligger över åldersrelaterade gränsvärden uppfylls kriterierna för välgrundad misstanke och patienten ska handläggas enligt SVF.
Avsluta kontrollerna när förväntad kvarvarande livstid är kortare än 10 år.
Utredning
Symtom
Välgrundad misstanke om prostatacancer föreligger vid malignitetsmisstänkt förhårdnad i prostatakörteln vid palpation.
Misstänkt prostatacancer föreligger vid följande symtom eller fynd:
- tilltagande skelettsmärtor
- skelettmetastaser utan känd primärtumör
- snabbt ökande, påtagliga urineringsbesvär (senaste halvåret).
Anamnes
Följande uppgifter är särskilt relevanta vid anamnes:
- urineringsbesvär
- skelettsymtom
- ärftlighet för prostatacancer
- eventuell kontraindikation mot MR-undersökning.
Status
Statusbedömning bör inkludera:
- allmäntillstånd
- bukstatus
- palpation av prostata.
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke hos man över 40 års ålder, utför följande:
- anamnes avseende ärftlighet, vattenkastningsbesvär och skelettsymtom
- prostatapalpation
- PSA-prov.
Ta inte PSA-prov vid symtom som talar för infektion i urinvägar eller könsorgan, annat än vid stark klinisk misstanke om prostatacancer.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Skicka omgående SVF-remiss vid välgrundad misstanke.
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande fynd:
- malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln)
- PSA ≥ 3 µg/L hos man under 70 år
- PSA ≥ 5 µg/L hos man 70–80 år
- PSA ≥ 7 µg/L hos man över 80 år.
De åldersrelaterade gränsvärdena gäller inte alltid.
Män som tidigare utretts för prostatacancer i enlighet med gällande vårdprogram kan ha ett individuellt definierat PSA-värde som ska föranleda förnyad utredning. Detta värde gäller i stället för det åldersrelaterade gränsvärdet.
Vid behandling med 5-alfareduktashämmare (dutasterid och finasterid) ska PSA-gränsvärdena halveras.
Provtagningar
Blodprover
Följande blodprover är relevanta vid misstanke om prostatacancer:
- PSA
- kreatinin/eGFR och urinsticka.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Patientmedverkan och kommunikation
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2022-02-28
Godkänt av:
Region Östergötland
Senast uppdaterad