Omvärldsspaning cirkulär ekonomi

Att ställa om från ett linjärt till ett cirkulärt samhälle är en genomgripande förändring som innebär arbete och insatser på många olika nivåer och i många olika sektorer. Vi behöver arbete med policyutveckling och kapacitetsbyggande strukturer, likväl som engagerade företagare och entreprenörer som vill utforska och genomföra omställning i praktiken. Men för att kunna göra detta krävs rätt förutsättningar. Så vad händer då i det kapacitetsbyggande arbetet?

På EU-nivå ser vi i nyhetsflödet att de politiska vindarna ur vissa aspekter just nu blåser i motvind kopplat till den gröna omställningen. Debatten kring energiförsörjning och bevarandet av ekosystem exempelvis är bitvis polariserad. Gällande de cirkulära frågorna är det dock mer medvind, med flera pågående initiativ i positiv riktning.

EU-lagstiftning stöttar omställningen

År 2024 trädde Ekodesignförordningen Länk till annan webbplats. i kraft, som är en ramlagstiftning för hållbar design av produkter. Här ingår exempelvis utvecklingen av digitala produktpass Länk till annan webbplats., en digital informationsinsamling som följer en produkt genom hela livscykeln och möjliggör spårbarhet. Här finns även ett förbud mot att förstöra osålda konsumentvaror från 2026 inskrivet.

Förordningen om kritiska råmaterial Länk till annan webbplats., som också antogs 2024, ska stärka EU:s kapacitet i alla led i värdekedjan och göra råmaterialförsörjningen mindre sårbar för störningar.

Under 2026 pågår arbete med Circular Economy Act Länk till annan webbplats., som syftar till att etablera en gemensam marknad för återvunna råvaror, öka inflödet av högkvalitativt återvunnet material och skapa en ökad efterfrågan.

Nationella aktörer och initiativ

Nyckelaktörer i det nationella arbetet är Vinnova och Tillväxtverket som stärker innovationsförmågan och det regionala utvecklingsarbetet. Energimyndigheten har som uppdrag att arbeta för ett resurseffektivt samhälle och Naturvårdsverket är lagstiftande myndighet. Här finns också exempel på gränsöverskridande samarbeten, där exempelvis Tillväxtverket och Naturvårdsverket samarbetar för att stärka industrins gröna omställning och konkurrenskraft genom utveckling av tillståndsprocesser.

På forskningsnivå, hos exempelvis RISE, universiteten och högskolorna pågår så många projekt och initiativ kring cirkulär ekonomi att det inte går att hålla räkningen. Här är Linköpings universitet ett av de bästa i klassen, med bland annat över 20 års erfarenhet av arbete kring industriell och urban symbios.

Regionala utvecklingsinsatser

I det regionala utvecklingsarbetet är Östergötland också ett av de mest framstående länen. Linköpings universitet, Energikontoret och Cleantech Östergötland har varit med och grundat Svenska nätverket för industriell och urban symbios Länk till annan webbplats. (SNIUS), som samlar aktörer från hela landet kring ”kunskapen om det som blir över”. Andra områden som kopplar an till det cirkulära och där Östergötland utmärker sig är avancerad materialutveckling, gröna näringar och bioekonomi, logistik och digitalisering.

Kort sagt, en spännande tid och en spännande plats att befinna sig på för oss som arbetar med cirkulär omställning.