Så kan vi öka återvinningen av verksamhetsplast

Plast är ett material som skapar både problem och möjligheter. Den finns överallt i vårt samhälle, i förpackningar, byggmaterial, transporter och logistik. Samtidigt återvinns i Sverige i dag mindre än tio procent av plasten. Resten går till förbränning eller export.

En särskild kategori, verksamhetsplast från industri, handel, bygg och logistik, lyfts fram som en nyckel för att vända utvecklingen. Till skillnad från hushållens blandade plastflöden är verksamhetsplast ofta insamlad i större och renare fraktioner, vilket gör den mer lämpad för återvinning.

Potential på hundratusentals ton

Sverige använder årligen mellan 1 och 1,3 miljoner ton plast. Av detta skulle 300 000–400 000 ton verksamhetsplast kunna återvinnas, med industrispill inräknat kanske så mycket som 500 000 ton.

Ett mål om att använda 200 000 ton av dessa i svensk industri skulle i praktiken innebära en fördubbling av återvinningen. I dag används dock betydligt mindre. Mycket av det som samlas in exporteras, för att sedan komma tillbaka som återvunnen råvara.

Jobb och industriell nytta

Att återvinna plast handlar inte bara om miljö. Det finns också en kommersiell uppsida. Genom att bygga upp återvinningskapacitet i Sverige skulle industrin få bättre tillgång till råvaror, samtidigt som 1 000–2 000 nya jobb kan skapas.

Det är dessutom en ren konkurrensfråga. Svenska plastbearbetare som använder återvunnet material kan stå starkare när råvarupriserna svänger och när EU inför tuffare regler.

Ekonomin avgör takten

Ett stort hinder är priset. För två–tre år sedan var efterfrågan på återvunnen plast betydligt större. På kort tid har priset sjunkit med omkring 40 procent, vilket har minskat incitamenten för sortering och försäljning.

Två faktorer ligger bakom: en svagare konjunktur och en ökad import av plast, framför allt polyeten, från USA och Kina. Dessa länder har tillgång till billiga fossila råvaror, vilket gör att ny plast konkurrerar ut den återvunna.

Missförstånd kring ”mjukplast”

Ett annat hinder är okunskap. När det talas om ”mjukplast” tror många att det handlar om plast med mjukgörare – något som är svårare att återvinna. I själva verket handlar det oftast om tunna filmer av polyeten som inte innehåller mjukgörare. Det är ett material som går att smälta om och använda på nytt.

Andra plaster som polypropen, ABS och PET har också fungerande återvinningssystem, särskilt i andra delar av Europa. I Sverige har man däremot varit sämre på att använda plasten i den egna industrin.

Vikten av sortering

Ju bättre plasten sorteras, desto högre kvalitet på den återvunna råvaran. Inom byggbranschen har nya regler införts som kräver bättre utsortering av plastavfall. Det är ett steg framåt, men fler centralt placerade sorteringsanläggningar behövs för att skapa stabila flöden.

Politikens roll

Utöver teknik och logistik så är politiska beslut avgörande. Inom EU diskuteras nu krav på att en viss andel återvunnet material ska användas i fordonsindustrin.

Ett förslag är också att inkludera plast i CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). I dag måste europeiska producenter betala utsläppsrätter inom ETS-systemet (EU Emissions Trading System), medan import från länder utanför EU ofta inte belastas för sina koldioxidutsläpp. Det skapar en snedvriden konkurrens som gör det svårt för återvinningsföretag i Europa att hävda sig.

En möjlig framtidsbild

Om Sverige lyckas bygga upp sin kapacitet kan landet inom fem år återvinna och använda 200 000 ton verksamhetsplast i den egna industrin. Det skulle stärka lönsamheten för företag, ge fler jobb och minska behovet av import.

Utmaningarna är stora, men vinsterna likaså. För att lyckas krävs tre saker: att företagen vågar använda återvunnen plast, att sorteringen förbättras redan i första ledet – och att politiken skapar rätt spelregler.

Källa: Energikontoret-podden, intervju med Martin Stråth (Novo Plast).