Cirkulär återvinning av fönsterglas ger stora miljövinster

Förpackningsglas har vi en lång tradition av att sortera ut och återvinna i Sverige, men det mer värdefulla planglaset från fönster har ofta blivit isolering eller i värsta fall hamnat på deponi. Nu kan detta förändras genom en unik satsning i Örebro, där Nordens första fullskaliga anläggning för cirkulär återvinning av planglas står redo att ta emot fönster från hela landet.

Från avfall till nytt råmaterial

Anläggningen drivs av Ragn-Sells och bygger på en enkel idé; glaset i gamla fönster ska inte nedgraderas utan bli till nya fönster igen. Denna process kallas cirkulär återvinning.

I Sverige uppskattas omkring 35 000 ton planglas årligen kunna återvinnas. Anläggningen i Örebro har kapacitet att hantera mer än det dubbla, vilket innebär att hela det svenska behovet, och även delar av det norska kan täckas.

Sand – en hotad resurs

Sand är en av världens mest utvunna naturresurser efter vatten. All sand duger dock inte till glasframställning. Den måste vara ren och fri från ämnen som järn och krom. I exempelvis Polen, ett av Europas största glasproducerande länder, har man beräknat att de nuvarande sandtäkterna kan vara uttömda inom 25–50 år. Att fortsätta bryta sand i stor skala är ohållbart.

Dessutom minskar energibehovet med upp till 30 % för att smälta ner gammalt glas jämfört med att framställa glas från ny råvara.

Så fungerar processen

Resan för ett gammalt fönster börjar vid rivning eller renovering. Fönstrena plockas ut och skickas till en av fem förbehandlingsanläggningar runt om i Sverige. Därifrån transporteras det till Örebroanläggningen, där en avancerad sorterings- och kvalitetssäkringsprocess tar vid. Orenheter som trä, kitt och metall avlägsnas, och kvar blir rena glasskärvor i olika storlekar.

Det färdiga materialet exporteras sedan till samarbetspartners, bland annat Saint-Gobain i Tyskland, som tillverkar nytt planglas med upp till 70 procent återvunnet innehåll, den högsta andelen på marknaden idag.

Utmaningar på vägen

Trots att tekniken fungerar väl är tillgången på glas fortfarande en flaskhals. Många bygg- och rivningsföretag känner inte till att det finns möjlighet till cirkulär återvinning av planglas, eller så kommer kraven in för sent i projekten. Ekonomin spelar också en roll, återvunnet glas blir ofta något dyrare än råmaterial, eftersom det kräver fler led i hantering och transport.

Samtidigt är merkostnaden förhållandevis liten i jämförelse med hela projektkostnaden vid en fastighetsrenovering eller rivning. Här ligger därför en stor del av lösningen i att öka kunskapen och ställa krav tidigt. Företag som Mockfjärds Fönster har redan visat vägen genom att besluta att alla deras fönster ska återvinnas.

Ungt företagande ligger bakom glaskross

Den maskin som används för att krossa ut glas ur fönster utvecklades ursprungligen av ett UF-företag, startat av gymnasieelever med en idé om att skapa en cirkulär lösning för glas. Idag driver de vidare företaget, med en tredje version av maskinen på väg. Detta är ett exempel på hur ungt entreprenörskap kan leda till reell samhällsförändring.

Framtiden för cirkulär återvinning

Som nästa utvecklingssteg i cirkulärt återbruk av planglas ligger att även kunna ta hand om laminerat och härdat glas. Dessa är i dagsläget svåra att återvinna cirkulärt. Målet är att steg för steg sluta kretsloppen för allt glas.

För att skapa en förändring krävs dock inte bara ny teknik, utan också en större medvetenhet. Som privatperson kan var och en bidra genom att ställa krav vid fönsterbyte och renovering. Se till att glaset går till cirkulär återvinning, och efterfråga produkter tillverkade av återvunnet glas. På så sätt kan utvecklingen drivas mot ett mer resurseffektivt samhälle.

Källa: Energikontoret-podden, intervju med Conny Hjärtedal och Christina Stålhandske (Ragn-Sells)