Den 7 december åkte Energikontoret Region Östergötland tillsammans med Kinda och Mjölby kommun för att delta på Biodrivtinget på Nalen i Stockholm och fick där ta emot diplom för framgångsrikt arbete inom projektet Fossilfritt 2030. Här kommer några axplock från ett späckat och intressant program.
Det är inte långt kvar till 2030 då utsläppen ska ha minskat med 70% ,jämfört med 2010. Alla insatser och lösningar behövs för att nå i mål. Olika förutsättningar krävs för att alla olika drivmedel ska kunna utvecklas, vilket också innebär att behov finns av teknikspecifika förutsättningar. Prioritering av drivmedel enligt DRIV- modellen är därmed mer högaktuell än någonsin eftersom den leder till Diversifiering, Riskspridning, Infrastrukturutveckling och att Vi löser flera problem på samma gång. Se en youtube film om DRIV-modellen här.
Vi har sju år på oss fram till 2030 att minska utsläppen inom fordonssektorn, från 15 miljoner ton per år ner till 6 miljoner ton och utmaningarna är flera. Infrastrukturen för laddning behöver snabbas upp. Etanolen har det besvärligt, antalet tankställen går ner och utbudet på fordon minskar.
Vad har då hänt senaste 7 åren?
2016 En bred politisk Överenskommelse kom till stånd med klimatpolitiska mål
2017 Riksstaden beslutar de klimatpolitiska målen
2018 Bonus Malus och Reduktionsplikten införs
2019 Biogasutredning startas för starkare utveckling av biogasproduktion
2020 Klimatpremie införs för tunga fordon
2021 Tio års skattebefrielse införs för biogas, och stark försäljning av elbilar tar fart
2022 Klimatbonusen avskaffas, reduktionsplikten ändras? Förlängd skattebefrielse? Elbilar drar ifrån etanolbilar.
Krisberedskap och totalförsvar var ett aktuellt ämne som diskuterades på tinget.
Rebecka Bergholtz analytiker på Energimyndigheten, Jessica Allenius på Drivkraft Sverige och Jan-Olof Olsson från MSB diskuterade och svarade på frågor om den instabila globala energimarknaden. Bristen i investeringar är en av orsakerna som bäddar för en fortsatt prisvolatilitet och höga energipriser. Krisåtgärder kan vara befogat men är svårnavigerat och riskfyllt i och med att åtgärderna kan bli missriktade och då leder till en skadad marknad. Om krav på inblandning av förnybart i det fossila växer i flera länder kan marknaderna för dessa växa och det skulle också kunna påverka så att priserna blir stabilare. Om till exempel Tyskland skulle öka volymerna för förnybarinblandning med en marknad som är sex-sju gånger större än den svenska krävs att de tillgängliga volymerna ökar. Prognosen är också att de tillgängliga volymerna för HVO ökar i och med nya etableringar under 2023. Men förmodligen kommer vi inte på länge att se några låga priser för varken fossila eller förnybara drivmedel eftersom marknaderna blir mer komplexa och osäkra när många olika energislag finns och konkurrerar.
Även om vi från EU styrs av Fit for 55, med mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2030 ser vi tillfälligt ett ökat nyttjande av kol olja och sänkta ambitioner i omställning mot förnybart. Tendenser finns för splittring inom EU med nationalistiskt tänkande och större fokus på nationell försörjningstrygghet.
Inom EUs satsning Re-power siktar man på att fram till 2030 komma upp till 350 TWh hållbar energiproduktion. Ett stort fokus i det arbetet är att göra sig av med beroendet av rysk gas genom att öka biogasproduktionen inom EU, men strukturerna för denna utveckling är otydlig med behov av ny lagstiftning.
I Sverige har Energimyndigheten har fått ett uppdrag att ta fram en Nationell plan för trygg mobilitet och trygg drivmedelsförsörjning där olika organisationer har olika roller i att arbeta utifrån 3S områden; Systemperspektiv, Samordning av olika civilområden och Statens roll (vad ska staten bära för kostnad respektive marknad utifrån konsekvensanalyser). Idag har Sverige ett beredskapslager av drivmedel för samhällsviktiga behov för cirka 90 dagar. En planering av olika lösningar och lager för förnybara drivmedel på olika platser medför en rad utmaningar. Men diversifiering kan också vara en styrka genom att klustra och samsas om lösningar med gemensamma strategier för försörjningskedjor. Det finns förnybara bränslen som kan lagras i minst 10 år och forskning pågår.
En omvärldspaning för biogas, el och vätgas gjordes ihop med EBA, Gasum, Svensk Biogas, St1, Energimyndigheten med flera. I och med att intresset för biogas har vaknat på EU nivå finns en god tilltro inom branschen på biogas som framtidsbränsle inom tunga transporter, sjöfart, industri. Det finns ett stort intresse att producera mer biogas i Sverige och utsikterna ser ljusa ut för en stabilare marknad och prissättning för biogas.
Tillverkning av elbilsbatterier styrs idag till stor del av Kina. Att ta kontroll över värdekedjor för till exempel bilbatterier och halvledarkomponenter ses därför av många länder som högaktuell, bland annat i USA. I Sverige kommer vi förmodligen också som en följd av detta se en tilltagande debatt om att starta svensk gruvbrytning med krav på kortare ledtider för miljöprövning.
Vätgas kommer nu starkt. AFIR (EU förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen) blir mycket viktigt för att få till infrastruktur för vätgasen i Sverige. Ett kunskapslyft behövs också för vätgasens alla nyttor ur ett el- och energisystemperspektiv, till exempel lagring av förnybart.
Slutligen kan nämnas att årets vinnare av årets biogasnominering blev Vafabmiljö Kommunalförbund som utvecklat teknik för småskalig flytande biogas.